Kulturmiljöbloggen

FornminnesskyltarArkeologi

Posted by Nils Ringstedt 2013-03-10 17:00

Nu har alla skyltar satts upp. Hösten 2012 uppsattes skylt vid Lilla Ängby gård och vid Glia gravfält. Och nu -mars 2013 - har föreningens bok om kulturminnesskyltar i Bromma utkommit "Brommas skyltade fornminnen - en kulturhistorisk vägvisare", författad av Nils Ringstedt med bidrag av Bengt Windelhed. Boken har designats av Instant book, som säljer den i sin Internetbokhandel. Den säljs förstås av Bromma Hembygdsförening vid möten och vid öppna hus. Boken finns i Äppelvikens bokhandel bl a. Bilden visar framsidan - mitt foto lyckas inte fånga hela framsidan, tyvärr.Blog image

FornminnesskyltarArkeologi

Posted by Nils Ringstedt 2012-06-01 10:40

Bromma Hembygdsförening har nu i samarbete med Stockholms stadsmuseum satt upp två nya skyltar. Den 25 april kom en skylt upp vid Linta gravfält. Här låg en gång Linta förhistoriska och medeltida by. Gravfältet är det största i Bromma. Bebyggelsekontinuitet har rått i ca 1100 år - från ca år 600 till ca 1700. Troligen bosatte sig de första invånarna här i slutet av 500-talet. Gravfält med närmare 100 gravar anlades till och med vikingatidens slut. De största högarna finns i den sydöstra delen. I området syns flera terrasser från hus - de på högre belägen mark är troligen från 1500-talet. En källa med vatten - byn Lintas brunn - ligger ett 40-tal meter från vägen till miljöstationen. Den byggda brunnen är från medeltiden - men källan är sannolikt äldre. På ängen nära Kvarnbacksvägen låg Linta under slutet av 1500-talet och till ca mitten av 1600-talet. Det rörde sig om 3 hemman. Svagt kan tidigt på våren terrasseringar skymta. Inga arkeologiska undersökningar har skett här - däremot har en del gravar och husgrunder grävts i slutet av 1930-talet. I gravarna har påträffats bl a bronsspännen, ringsölja, bronsnål, järnnål, glaspärlor, skifferbryn, bröd, krossade lerkärl, brända ben, nitnaglar och järnfragment. I husgrunderna fanns järnbeslag, järnfragment, skifferbryn, ett tyskt silvermynt från 1000-talet samt en supkopp av tenn från troligen 1500-talet.Blog imageBlog image

Den 31 maj uppsattes en skylt vid torpet Lilla Lugnet i Judar-skogen. Torpet låg under Åkeshovs slott och är ett av de få kvarvarande torpen i Bromma. Det var ett stattorp eller dagsverkstorp, vilket innebar att torparen gjorde dagsverken och betalades in natura. Torpet är gammalt och nämns på kartor från 1818, 1826, 1829 och 1855. Det finns uppgifter om torpet redan i slutet på 1600-talet i sockenstämmoprotokollen - men dessa uppgifter kan alternativt gälla ett torp Lugnet som en gång fanns i Bromma Kyrka-områdeet. Kammaren i torpet, som under brädfodringen är knuttimrat, har en vacker kakelugn som är sammanfogad av två 1760-tals kakelugnar. I närheten finns en stor parbod flyttad 1936 från Igeltorp i Salems socken i syfte att ge Bromma flickscoutkår en samlingslokal. Parboden är från år 1700 ungefär. Ytterligar en timrad stuga finns. Den är uppförd som nödhjälpsarbete av timmer från en loge vid Rosendals gård i Salem. Också den boden tjänstgjorde som samlingslokal. På skylten nämns också tre bronsåldersgravar på höjden väster och nordväst om torpet Lugnet.

fornminnesskyltarArkeologi

Posted by Nils Ringstedt 2011-10-20 10:17

Onsdagen 19 oktober avtäcktes den 10 fornminnesskylten i Bromma av Stadsmuseet och Bromma Hembygdsförening. Det skedde vid det spännande gravfältet RAÄ 41 vid Runsavägen. Här finns 30 gravar, varav 5 högar, 16 runda stensättningar, 8 rektangulära och en kvadratisk. En grav utgrävdes 1942 med fynd av två keramikkärl med brända ben och en rostig halsring med mindre ringar mellan kärlen. Gravfältet är nu föredömligt röjt av Stockholm Entreprenad. Flera mycket fina högar syns tydligt. I östra delen ligger de troligen äldsta gravarna, som kan vara från äldre järnålder - i några fall kanske yngsta bronsålder, alltså mellan 2500 - 3000 år gamla. Mest spännande är det svärd som påträffades i början av 1930-talet vid Runsavägen, det enda i Bromma hittills. Svärdet antyder makt och status hos den person som fick det i gravgåva. Gården tror vi en gång kan ha legat mellan detta gravfält och RAÄ 41 som finns strax ovanför Bergslagsvägen. En möjlig gårdsplats är höjden vid korsningen Stolpevägen/Rökstensvägen. Men det är hittills endast en hypotes - inga fynd från någon boplats har påträffats. Skyltavtäckningen sågs av ett drygt tjugotal personer. Se gärna gravfältet i dess röjda skick - växtligheten kommer att ta fart nästa år och kan komma att dölja en del av gravarna!

Blog image

fornminnesskyltarArkeologi

Posted by Nils Ringstedt 2011-09-12 11:07

Den 8 september avtäcktes ytterligare en skylt av Barbro Århem, Stockholms stadsmuseum. Denna gång gällde det en vallanläggning från bronsåldern på Skidbacksberget, Abrahamsberg. Den upptäcktes i mitten av 1800-talet av fornforskaren Richard Dybeck som då noterade att anläggningen hade kraftigt raserade murar, särskilt i öster. Han benämnde det en fornborg (RAÄ 136). Idag vill vi snarare kalla stensträngen, som går ca 130 m över bergets östra sida, för en hägnad/vallanläggning, använd som avgränsning för samlingsplats, kanske för kult. I närheten påträffade vi sommaren 2010 tre stenar med svagt skönjbara gropar, s k skålgropar. Groparna användes troligen i kultiskt syfte (RAÄ 830 och 834). Koloniområdet Stora Mossen var en gång en fornsjö. Vid Bävervägen påträffades på 1930-talet en stenyxa (RAÄ 119). Med närliggande fornminnen från bronsåldern i Ålsten och Olofslund kanske området en gång utgjorde en mindre bygd under bronsåldern i Bromma!Blog image

fornminnesskyltarArkeologi

Posted by Nils Ringstedt 2011-09-12 10:58

Vid Dragontorpet i Abrahamsberg uppsattes 19 maj 2011 en skylt som berättar om torpets 1700-talshistoria. Torpet fick namnet Abrahamsberg i mitten av 1800-talet. Dragonen Abraham Pihl bodde då i stugan. År 1885 flyttade dragonen Frans Krig in - han var Brommas siste indelte soldat! Han blev distinktionskorpral - den högsta manskapsgraden innan indelningsverket upphörde 1902. Sonen Sixten Krig övertog torpet 1916 och fortsatte faderns sophanteringsrörelse.Blog image

litografierArkeologi

Posted by Nils Ringstedt 2011-03-22 15:46

Bromma Hembygdsförening säljer 12 litografier i färg av Brommakonstnären Gunnar Stålbrand. Litografierna föreställer "smultronställen" i Bromma. De är alla signerade och numrerade av konstnären. Föreningen säljer dem för 250 kr styck. De framställdes 1984 med anledning av Hembygdsåret, som då firades.

Du kan beställa litografier av Siv Lehnberg på telefon 08-372126 eller e-post info@brommahembygd.se. Det går också att beställa av Barbro Bergman på telefon 08-260462.

FornminnesregistreringarArkeologi

Posted by Nils Ringstedt 2010-12-07 21:32

I år har ett stort antal fornminnen upptäckts och mätts upp av Bengt Windelhed och mig (Nils Ringstedt) i samband med vår inventering av Bromma (som ännu inte är avslutad). De har anmälts till Fornminnesregistret i Riksantikvarieämbetet. De som anmälts är följande: • Vallanläggning i Judarskogen har registrerats som RAÄ 803. • Vallanläggning på Skidbacksberget i Abrahamsberg har fått nr 136:1. • Vallanläggning på Borgberget i Äppelviken har fått nr 801. • Vallanläggning i Bromma Kyrka-området har fått nr 804. • En ristning i Traneberg (Galtåsen) har fått nr 791. • En stensättning (grav) i Traneberg (Galtåsen) har fått nr 792. • Vallanläggning i Kaplanen, Nockeby, har fått nr 799. • Vallanläggning i Åkeslund, Nockeby, har fått nr 800. • Stensättning (grav) i Judarskogen har fått nr 833. • Stensättning (grav) i Ulvsunda har fått nr 836. • Två skålgropsförekomster i Abrahamsberg har registrerats med nr 834 och 835. • Den nedbrunna statarstugan nära Åkeshovs slott – grunden – har fått nr 837 . Vi har påträffat ytterligare en tidigare oregistrerad stensträng i Kyrksjölöten, som vi överväger anmäla. Dess funktion är oklar. Det finns i Kyrksjölöten även antydan till möjlig vallanläggning med stenröjda ytor innanför låga vallar. Vi har även observerat korta sträckor med lagda stensträngar mellan block i den på block rika terrängen. I Judarskogen har vi närmare T-banan påträffat en möjlig förlängning av vallanläggning/hägnaden nr 803. På en De Geer-morän har vi observerat att den har förhöjts med stenar lagda i rad på moränen. Vi är inte klara med inventering av det partiet av Judarskogen. Kanske har anläggningen samband med den äldre järnåldersgården i Karsvik – den som grävdes 2009 av studenter vid Stockholms universitet.

Skylt vid LillsjönArkeologi

Posted by Nils Ringstedt 2010-10-10 22:09

Den 7 oktober i ganska regnigt väder avtäcktes föreningens sjunde skylt - denna gång på södra stranden av Lillsjön och nedanför RAÄ 6 - ett gravfält från yngre järnålder. Trots vädret kom inte mindre än 22 personer - många från Lillsjö-området. Här har en flitig grupp under ledning av Bengt Petterson i många år kämpat för att få skyltar mm till en vikingastig runt sjön. Nu när skylten har kommit upp har delvis deras önskan uppfyllts! Gravfältet har en gång hört till vikingatida Ulvsunda gård. På gravfältet, som inför avtäckningen snyggt röjts av Stockholm Entreprenad, finns 15 registrerade gravar - en hög och fjorton stensättningar. I koloniområdet väster därom ligger ytterligare en hög (RAÄ 8) och på höjden strax väster om högen dessutom en stensättning (RAÄ 7). Skylten informerar om den försvunna runstenen väster om Lillsjön. Stenen är märklig. På den står "Senar och Torkel och Vifast (lä)to resa stenen efter Björn, sin fader, en god bonde, bodde i Ulvsunda. Det är första gången som Ulvsunda nämns vid namn! Under Lillsjönäsvägen ligger dessutom en 15 m stor skeppssättning övertäckt av vägbanken någon gång i början av 1900-talet. Den nämns på skylten och en bild av en skeppssättning finns också. Kvarteret har namnet Skeppssättningen. Många gravar försvann utan dokumentation i området när villorna byggdes i början av 1900-talet.

Av intresse är också att i flera hundra år har familjenamnet på ägarna till Ulvsunda innehållit namnet Björn i olika sammansättningar!

Blog image